De fyra ödesryttarna - del 2

De fyra ödesryttarna - del 2 (Kelia skriver)

Kelia poserar i Vårsolen

Här kommer (den efterlängtade) fortsättningen på den fanfic som vi tänkte skriva tillsammans. Så räkna inte med att delarna kommer ofta, haha.

Kelia tittade på Siri, fundersamt och betraktande, innan hon sken upp. "Ja, men såklart!"

"En ridtur!", sa de båda i mun på varandra. Sedan tittade sig Kelia omkring som om hon väntade sig att det skulle stå en välkomstkommitee från universitetet som viftade med flaggor och tutade i trumpeter. Hon visste inte riktigt varför hon tänkte sig det, men just i denna stund var hon så lycklig, att tanken inte för en sekund snuddade vid allt de hon lärt sig förra året, om vad hon var och om farorna som lurade. I den här stunden så var hon bara Kelia Greenstar, en vanlig ungdom som precis slutat gymnasiet och skulle börja universitetet till hösten, som sig bör. Hon kände en puff på sin axel och först då återvände hon till verkligheten. Det var Fudge som kommit fram till henne och verkade fråga om det skulle bli någon ridtur eller om hon bara skulle fortsätta stå där och glo. Hon fnissade lite och klappade uppmuntrande på Fudges hals. "Ja, vi ska ut och rida!"

Fudge lade huvudet på sned, nästan som om han förstod vad hon sa. Sedan ruskade han på huvudet, halsen och hela kroppen för att få bort en del av hag-dammet, innan han började skritta mot hagens grind, med Starlite tätt bakom sig.

"Ja, det är visst några som tycker att vi är långsamma", fnissade Siri och buffade Kelia lätt i sidan. "Kom nu så gör vi iordning hästarna och sticker ut."

Kelia nickade. "Det låter som en toppenidé!" Båda tjejerna skulle precis följa hästarnas fot(hov)steg mot grinden när det samtidigt plingade till i deras mobiltelefoner. Kelia fiskade upp sin telefon och tittade på meddelandet hon hade fått.

Zelda: Har ni kommit in? Har ni?! 

Kelia knappade snabbt in ett svar: Ja det har vi! Sååå jäkla pepp!! Tänkte ut och rida nu! Vill ni följa med?

Zelda: Jag är i Grekland, och Ruby sitter på ett plan på väg hit, så en annan gång! :-)

Kelia: Just det!! Vi får prata med om det sen, om ni vill höra på oss! Vi hörs!

Zelda: Alltid! Vi hörs!

Kelia stoppade ned telefonen i fickan igen och tittade ned på sina ballerinaskor och rynkade pannan. Inte så jätteridvänliga. Hon tittade sedan på Siri som var fullt påklädd i ridutstyrsel och skakade på huvudet. "Visste du att vi skulle komma in?"

Siri skakade också på huvudet. "Nej, men jag visste att jag ville rida. Till skillnad från vissa andra latmaskar!"

"Ahmen hallå! Jag sov ju!"

"Vad var det jag sa? Latmask!"

Kelia räckte ut tungan mot Siri. "Jag springer hem och byter om. Kan du ta hand om hästarna under tiden?"

Siri nickade. "Det fixar jag. Vi ses på en stund!"

Kelia sa hejdå till Siri och hästarna och joggade sedan tillbaka samma väg som hon kommit, över staketet och över Moorlandsstallets gårdsplan tillbaka till lägenhetet. Det skulle bli en fin dag idag.

Fortsättning följer...

Puss och kram,